Den himmelska och den jordiska liturgin

Kära läsare
Efter ett långt uppehåll tänkte jag återuppta bloggandet igen, fast nu på denna nya adress.

Jag tänkte inleda med ett kärt ämne, nämligen liturgin. Som katolik går vi ofta till mässan och deltar i liturgin utan att kanske lika ofta reflektera över varför den är utformad som den är. För många utomstående, inte minst inom lågkyrklig kristendom, tycks liturgin framstå snarare som ett ”stumbling block” för vår tro och relation med Gud. Jag skall därför i detta inlägg försöka påvisa förekomsten av liturgi i bibeln och specifikt i NT och relatera vår liturgi till den bibliska förebilden.

Låt mig först presentera en rad bibelställen som pekar på att NTs författare använde liturgi och i sina epistlar refererade till sitt användande av motsvarande formuleringar som de vi använder i vår liturgi än idag. Även om vi för tillfället bortser från skildringarna av den sista måltiden så finns det flera bibelställen som pekar på ett liturgiskt bruk hos NTs författare. Man läste från de heliga skrifterna (1 Tim 4:13; 1 Thess 5:27; Kol 4:16), man predikade (Apg 20:7), bad och sjöng psalmer and hymner (1 Kor 14:26; Kol 3:16; Ef 5:19). 1 Tim 2:1-3 indikerar allmänna liturgiska böner för alla kategorier av människor. Människor lyfte upp sina händer då de bad (1 Tim 2:8), männen med avtäckta huvuden (1 Kor 11:4), kvinnorna med täckta (1 Kor 11:5). Bruket av fridskyss fanns (1 Kor 16:20; 2 Kor 13:12; 1 Thess 5:26). Bruket att ta upp kollekt för de fattiga fanns (Rom 15:26; 2 Kor 9:13), vilket benämndes med det speciella namnet ”kommunion” eller ”gemenskap” (koinonia). Folket svarade ”Amen” efter bönerna (1 Kor 14:16). Ordet Eukaristi hade redan en teknisk eller konkret innebörd (1 Kor 14:16). Den kända passagen, 1 Kor 11:20-29, visar för oss hur brytandet av brödet och tacksägelsen (Eukaristi) som följde de tidigare delarna av gudstjänsten gick till. Heb 13:10 (jmf. 1 Kor 10:16-21) visar att bordet som användes för Eukaristin var ett altare för de första kristna. Efter konsekrationen följde böner (Apg 2:42). Paulus ”bröt brödet” (konsekration), åt det (kommunionen) och slutligen predikade han (Apg 20:11).

Apg 2:42 ger oss en uppfattning om den liturgiska strukturen och ordningen: De ”deltog troget i apostlarnas undervisning” (vilket indikerar ordets liturgi med bibelläsning och utläggningar om texterna), ”den inbördes hjälpen, i brödbrytandet” (konsekration och kommunion) och ”i bönerna”. Vi ser alltså att vi i nya testamentet har alla de essentiella delarna i de senare liturgierna: undervisning, psalmer, hymner, predikan, böner, konsekration, kommunion. En del menar även att vissa nytestamentliga texter är renodlade liturgiska uttryck. Amen är definitivt ett sådant exempel. Paulus insisterande på formen ”i evigheters evighet, amen” (eis tous aionas ton aionon amen. — Rom 16:27; Gal 1:5; 1 Tim 1:17; jmf. Heb 13:21; 1 Pet 1:11; 5:11; Upp 1:6, etc.) tycks peka på att det är en liturgisk form som är välkänd hos de kristna som han skriver till, precis som det var för judarna. Det finns andra korta hymner (Rom 13:11-2; Ef 5:14; 1 Tim 3:16; 2 Tim 2:11-3) som också mycket väl kan tänkas ha utgjort liturgiska formuleringar.

Så långt spår av liturgiska element i de nytestamentliga skrifterna i allmänhet. I uppenbarelseboken finns en liturgisk beskrivning av den himmelska liturgin och det är inte svårt att se hur den i stor utsträckning inspirerat den kristna liturgin, som är en spegling av den himmelska liturgin. Begrunda följande genomgång av den himmelska liturgin och dess koppling till den jordiska liturgins utformning.

  • Johannes vittnar om den himmelska liturgin på söndagen, Herrens dag, vilket är den dag då vi är ålagda att delta i mässan här på jorden (Upp 1:10)
  • Det finns präster (”presbyteroi”) i himlen (Upp 4:4, 5:14; 11:16, 14:3, 19:4). Präster frambär offer. Präster här på jorden deltar med de himmelska prästerna i frambärandet av Jesu eviga offer i liturgin på jorden.
  • Jesus är klädd som överstepräst (Upp 1:13). På samma sätt klär sig prästerna i särskilda kläder (Upp 1:13, 4:4, 6:11, 7:9, 15:6, 19:13-14) för att som ”alter Christus” bära fram Hans offer i den heliga mässan på jorden.
  • Det finns ett altare i himlen. Altaret behövs dock endast om ett offer frambärs. Det offret är detsamma som frambärs på altaren i den jordiska liturgin (Upp 8:3, 11:1, 14:18, 16:7).
  • Martyrerna som kan ses under det himmelska altaret pekar framåt mot den Kyrkliga traditionen att förvara reliker från helgonen under våra altarstenar (Upp 6:9).
  • Det finns himmelskt manna i himlen som ges åt de troende precis som det Eukaristiska mannat ges åt de troende i den jordiska liturgin (Upp 2:17).
  • Himlens beskrivning av Jesus som ”Lammet” är detsamma som den beskrivning av Jesus som Guds Lamm som används genom hela den Eukaristiska liturgin i den jordiska mässan (Upp 5:6ff).
  • Konsumerandet av Lammet (som blivit slaktat) vid den himmelska bröllopsmåltiden är detsamma som i Lammets måltid här på jorden (Upp 19:9).
  • Det finns kalkar (eller skålar) i den himmelska liturgin såväl som i den jordiska (Upp 15:7, 16:1-4,8,10,12,17; 21:9).
  • Det finns ett tält eller tabernakel i himlen, vilket vi även har här på jorden (Upp 15:5).
  • Det finns lampställ eller Menorahs i himlen. Sådana har alltid använts i mässans liturgi (Upp 1:12, 2:5)
  • I den himmelska såväl som i den jordiska liturgin finns det rökelse (Upp 5:8, 8:3-4).
  • Det finns en bok eller bokrulle med Guds Ord i himlen vilket reflekteras genom Ordets Liturgi i mässan här på jorden (Upp 5:1)
  • Tyst kontemplation finns såväl i den himmelska liturgin som i den jordiska (Upp 8:1).
  • I den himmelska liturgin så frambär de heliga böner för oss precis som vi ber dem göra i den jordiska liturgin (Upp 5:8, 6:9-11, 8:3-4).
  • Korstecknet (tau) används såväl i himlen och på jorden (Upp 7:3, 14:1, 22:4).
  • Det finns en samvetsrannsakan i den himmelska liturgin precis som i den jordiska (Upp 2:5,16,21; 3:3; 16:11).
  • Den himmelska avslutande liturgiska bönen ”Amen” är densamma som den vi använder i den jordiska liturgin (Upp 5:14; 7:12; 19:4).
  • De många olika antifonerna som används i den himmelska liturgin är snarlika dem som används i den jordiska (Upp 4:8-11, 5:9-14, 7:10-12, 18:1-8).
  • Frasen ”kom hit upp” (Upp 11:12) liknar formuleringen ”lyft upp era hjärtan” som används i den jordiska liturgin.
  • I den himmelska likaväl som i den jordiska liturgin säger vi ”Helig, helig, helig” (Upp 4:8).
  • Både i den himmelska och den jordiska liturgin ber vi Gloria (Moses och Lammets sång) (Upp 15:3-4).
  • I den himmelska såväl som i den jordiska liturgin så sjunger vi ”Halleluja” (Upp 19:1,3,4,6).
  • Himlens betoning av den Saliga Jungfru Maria är densamma som i den jordiska liturgin (Upp 12:1-6, 13-17).
  • Den himmelska betoningen av ärkeängeln Mikaels stridande för oss återfinns i Mikaelsbönen som ofta avslutar den jordiska liturgin (Upp 12:7).
  • Det finns konsekrerade celibater i himlen precis som det finns på jorden (Upp 14:4).
  • Katoliciteten eller universaliteten hos Guds familj i himlen är densamma som vår tro här på jorden (Upp 7:9; 14:6).
  • Det allmänna prästadömet är detsamma i himlen och här på jorden (Upp 1:6, 20:6).

Det är inte svårt att se att mässans liturgi är utformad för att återspegla den himmelska liturgin som ständigt firas hos Gud. Det är också tydligt att bruket av altare, mässkläder, kalkar och andra liturgiska föremål har ett tydligt bibliskt föredöme. Man skulle kunna säga att vi genom vår liturgi deltar i den himmelska liturgin, fast på avstånd och ofullkomligt. Frågan jag skulle vilja avsluta inlägget med är om det är försvarbart att medvetet avhålla sig från att ta efter de bruk som är goda nog för tillbedjan av Gud i himlen när vi firar vår gudstjänst och tillber Gud här på jorden?

Källor och inspiration:

Advertisements
Det här inlägget postades i Ämbete, Bön, Bibeln, Eukaristi/nattvard, Helgon, Jungfru Maria, Katolska kyrkan, Liturgi, Mässan, Traditionen, Tuve. Bokmärk permalänken.

35 kommentarer till Den himmelska och den jordiska liturgin

  1. Anders Jonsson skriver:

    Jag läser ofta din blog och uppskattar den mycket!

  2. Trevligt med ny blogg.. Skall bli spännande att följa framöver..

    Har också bytt till wordpress nyligen.

  3. Zoltan skriver:

    Det enda felet med vår liturgi är att den går så fort! Varje del av mässan är ju värd en egen livstid av reflektion, varje del!

    Ja, varje del av våra katolska kyrkors inredning leder till samma törst efter efterliknelse, eftertanke och förnyad tillblivelse.

    Är det fler som överväldigas av detta himmelska dån, eller är det bara jag som har fått en alldeles för liten hjärna för att kunna ta emot allt samtidigt?

    • Eva Hedlund skriver:

      Jo, jag håller verkligen med dig, Zoltan, när du skriver att mässan går för fort! Jag har så ofta känt: Å är den redan förbi! Det hade kunnat vara dubbel så långt! En sådan oerhörd rikedom!
      Man vill stanna i det, höra mer, sjunga mer, ta emot ännu mer i sin själ.
      Det är verkligen sant, det du skriver: inte bara din utan allas våra hjärnor är alldeles för små för att ”kunna ta emot allt detta gudomliga samtidigt”.
      Ett sätt att öka sin mottaglighet kan ju vara att förbereda sig väl inför mässan, och det är nog många som gör det. Då hinner hjärta och hjärna ställa in sig på dessa stora händelser som Gud låter oss ta del av. Det finns ju t ex dagens böner och texter i avsnittet ”Kyrkoårets böner och texter” rätt långt bak i Cecilia. Och på nätets Lektionarium (för Katolska kyrkan) finns utskrivna texter och responsorier. –
      Liturgin öppnar vägen till himlen. Då är väl hunger efter mer rentav en gåva från Gud!

  4. Teija skriver:

    Vi har alla för liten hjärna, Zoltan… Mässan kan fullständigt slå knockout på en, när man reflekterar över vad som händer. Jag tror att orsaken till att inte fler blir knockoutade är att de saknar kunskap om vad som händer i mässan. Mer undervisning, tack!

  5. tuvelofstrom skriver:

    Michael, jag kommer nog hålla rulatorfart på inlägg osv… Förhoppningsvis blir istället det som skrivs mer genomtänkt 🙂

    Zoltan, kan bara instämma! Och ju mer man begrundar desto större djup ser man 🙂

    Allt gott!

  6. Teiija..
    Kyrkoläraren, Helige Bernhard av Clairvaux (1090-1153) skriver att änglarna knäböjer vid våra fötter när vi tagit emot den Heliga Kommunionen. Det är rätt svårt att smälta 🙂

    • Agnes skriver:

      Fråga, varför skulle änglarna böja knä vid VÅRA fötter?

      • tuvelofstrom skriver:

        Välkommen, Agnes!
        Jag har inte läst vad Bernhard av Clairvaux skriver, så jag kan bara göra en kvalificerad gissning. Jag skulle tro att änglarna knäfaller vid våra fötter eftersom vi efter kommunionen på ett högst påtagligt sätt har Kristus själv i oss genom att vi har tagit emot Honom i Eukaristins sakrament. Man kan säga att vi efter kommunionen är små tabernakel, var och en av oss.

      • Eva Hedlund skriver:

        Änglarna knäböjer inför oss därför att de ser Kristus i oss, de tillber Kristus vi just mottagit i eukaristin.
        Denna bild påminner oss om VAD som egentligen skett. Realiteten i mysteriet.
        Eva

  7. Helena skriver:

    Mässan är sannerligen helt och hållet bön och tillbedjan 😉

  8. Vad kul att du är igång igen!

    • tuvelofstrom skriver:

      Ja, Anders. Får se hur mycket jag kommer orka eller hinna skriva…

      Jag var borta förra veckan, därför tog det ett tag innan kommentaren släpptes igenom modereringen 🙂

      Allt gott!

      • Jag är van vid moderation… Händer mig överallt och alltid. Undrar varför???

        Bloggvärlden är rätt trång och klubbar för inbördes beundran är lika intressant typ som att stadgad katolsk familjefar, åka till Pajala för att spana in brudarna… 🙂

  9. skriver:

    Tuve skriver: ”Heb 13:10 (jmf. 1 Kor 10:16-21) visar att bordet som användes för Eukaristin var ett altare för de första kristna.”

    -Tuve, nu är du ute och ”seglar” mitt i vintern! 🙂

    ”Vi har ett altare från vilket tabernaklets tjänare inte har rätt att äta. Ty kropparna från de djur, vilkas blod översteprästen bär in i det allra heligaste som syndoffer, bränns upp utanför lägret. Därför har också Jesus lidit utanför stadsporten, för att han genom sitt eget blod skulle helga folket. Låt oss därför gå ut till honom utanför lägret och bära hans smälek.” Hebr 13:10-13

    – Det altare som Hebréerbrevets författare syftar på är inget eukaristi-altare, utan det altare som fanns på olivbergets sluttning som var förbundet med tempelplatsen med en bro. Det var också detta altare som den röda kvigan brändes på för att få den aska som skulle blandas med vatten och tjäna till prästernas reningar. Det skall alltså förstås som ”vi (judar) har ett altare”. Hebréerbrevet skrevs nämligen ursprungligen på hebréiska till messianska judar och översattes tidigt till grekiska, enligt flera kyrkofäder. Alla skrifter i det s k NT är inte primärt riktade till ickejudar, utan även Petrus 1:a brev är skrivet till ”de utvalda (judar) som lever kringspridda…”.

    Det är alltså detta altare rakt öster om templets ingång, som används som en metafor eller en parallell till att Jesus korsfästes utanför lägret, d v s utanför Jerusalems dåvarande stadsmur.

    På grund av dålig kunskap om bibeln och judendom och att du för in i texterna senare kristet tankegods, begår du detta misstag. Eller är det kanske så att detta är officiell katolsk åsikt. I så fall är det än värre.

    Här kan du se en rekonstruktion hur altaret troligen såg ut: http://www.templeinstitute.org/red_heifer/heifer_on_mount.htm
    Allt gott!

    • tuvelofstrom skriver:


      Intressant, skall se när jag får tid att titta mer på det.

    • tuvelofstrom skriver:


      Har tittat (mycket lite) vidare på detta. Läser man 1 Kor 10:16-21 så är det dock ingen tvekan om vad det är för bord som åsyftas (dvs inte något offeraltare i det gamla förbundets tjänst). Vidare så måste Heb 13:10 läsas i relation till hela Heb. Offeraltare åsyftar här det som uppnåtts genom Jesu offerdöd. ”de som tjänar i förbundstältet” åsyftar hela det gamla förbundets folk. Referensen till ”utanför lägret” åsyftar Jesu offerdöd utanför stadsmuren. Jmf med t ex Heb 9:8 där ”så länge det främre rum­met ännu består” visar att tältets främre rum, det he­li­ga, re­pre­sen­te­rar det gam­la förbun­dets gudstjänst; det all­ra he­li­gas­te står för him­len (”hel­ge­do­men”), dit Je­sus öpp­nat vägen. Jmf v. 11 och 8:2, där tältet i sin hel­het sym­bo­li­se­rar den him­mels­ka värl­den.

      Jag tvivlar inte på att du har 1001 invändningar och lärda utläggningar att komma med men jag kommer inte låta mig övertygas därför att jag sett tillräckligt av ditt resonerande för att vara absolut säker på att av alla möjliga (och omöjliga) bibeltolkningssystem så är ditt definitivt inkonsistent och därmed förkastligt… Därmed är detta inte en öppning för fortsatt diskussion utan ett avslut. Du behöver inte hålla med mig men jag betackar mig fortsatta diskussioner!

      Allt gott!

  10. skriver:

    Tuve, om du tagit dig till hamn, så kan du ge en vink om det. 😉

  11. skriver:

    Tuve: ”Paulus “bröt brödet” (konsekration), åt det (kommunionen) och slutligen predikade han (Apg 20:11).”

    – Denna samling hölls på lördagkvällen sedan sabbaten var slut. Att ”bryta bröd” var inte någon katolsk eukaristi, utan står för en vanlig måltid.

    ”And upon the first [day] of the week, when the disciples came together to break bread (klasas arton), Paul preached unto them, ready to depart on the morrow; and continued his speech until midnight.”

    I den grekiska sammanställningen finns det ingen artikel framför ”arton” och det står då som en allmän benämning på bröd eller en måltid. Trots detta översätter man det tendentiöst med ”bröt brödet”.

    Det var definitivt ingen söndagsmässa.

    • tuvelofstrom skriver:

      I den anarkistiska bibeltolkningens anda får du givetvis tolka bibeln bäst du vill. Det finns ingen anledning att bemöta din kommentar, den talar sitt tydliga språk…

      Allt gott!

  12. skriver:

    Tuve, jag är så långt bort man kan komma från anarkism. Kan du inte prestera bättre argument?

    Ps/ När det gäller Hebr 13:10 så hjälper inte att hänvisa till anarkistiska argument. Kyrkan kan ta fel. Hu, hemska tanke! 🙂

    • tuvelofstrom skriver:

      Givetvis kan människor ta fel, även katoliker (t o m påvar)…

      Det där med anarkismen var huvudsakligen ett skämt (med ett uns allvar bakom)… Jag tycker du är rätt rolig, även om jag har svårt att ta dig på allvar och inte känner något större behov av att diskutera rimligheten i dina tolkningar… Du får gärna uppfatta det som att jag inte kan bättre… 😉

      Allt gott!

      • skriver:

        Tuve: ”Givetvis kan människor ta fel, även katoliker (t o m påvar)…”

        – Ja, när det gäller Hebr 13:10-13 så har de katolska teologerna uppenbarligen tagit fel. Om det beror på okunskap eller att medvetet pressa in stöd för att det fanns eukaristibord på apostlarnas tid, vet jag inte. Det enda jag vet är att ni förstått Hebr 13:10-13 fel.
        Mvh

  13. Spöket skriver:

    SÅ: Vad är din epistemiska grund för att göra sådana uttalanden? För du måste väl ha en sådan om du ska kunna uttala dig om dessa frågor? Vad utgör kunskap, vilka källor accepterar du som giltiga, vem/vilka vänder du dig till vid tveksamheter för att få hjälp, finns det någon slutgiltig auktoritet att förlita sig på?

    Det är väl först när du klargjort det som det skulle vara intressant att höra dina uttalanden, som just nu endast kan uppfattas som dina personliga ståndpunkter och åsikter, vilket är av mycket låg relevans i en diskussion som är avgörande för själens frälsning. Jag antar att du har någon uppfattning om vad den katolska ”sidan” i diskussionen har för utgångspunkt, men om det finns oklarheter så är jag säker på att den kan klargöras.

    -Spöket

    • skriver:

      När det gäller det offeraltare som Hebr 13:10-13 beskriver så är det rent bibliska fakta som ligger till grund samt historiska beskrivningar från Mishna. Det är historiskt allmängods att detta offeraltare fanns på olivbergets sluttning och att det var en bro som förband det med tempelplatsen. Bron fanns för att slippa gå ned i Kidrondalen, men också på grund av alla gravar som fanns öster om Gyllene porten. Skulle inte bron finnas så blev prästerna rituellt orena genom att de passerade gravarna.

      Men jag förstår så väl hur katolska teologer tyckte att Hebr 13:10-13 skulle passa fint att applicera på ett senare eukaristi-altare. Men mig lurar de inte. 🙂

  14. M skriver:

    Osämja, människans gissel. Kan det ha att göra med människans fall som påstås ha hänt i eden?

  15. Staffan Humlebo skriver:

    Oj den här diskussionen var BRA ! Tog den slut bara? Den är viktig. Pauli sju äkta brev är ju vår finaste källa för tron. Då fanns ingen liturgi, bara det direkta livet i Kristus. En generation senare börjar man bygga en kyrka, anpassad till den romerska kulturen, och skriver evangelier som är teologiska konstruktioner i berättelseformat. Tycker SÅ har många bra poänger som vi katoliker ska ta åt oss ! Men framför allt, fortsätt diskussionen !

    Förresten, tänker du inte fortsätta med dina utmärkta katekesutläggningar i förra bloggen? Jag lärde ut något liknande under flera decennier i religionsundervisningen i skolan ! Jag använde denna text:
    http://humlebo.nu/katekes.pdf

    – tror du kan uppskatta den.

    • tuvelofstrom skriver:

      Hej och välkommen, Staffan
      Det du kallar katekesutläggningen på den gamla bloggen var nog inte jag författare till. Jag tror att det är Anders Gunnarssons inlägg du tänker på.

      Jag kan inte styra hur samtalet utvecklar sig (eller inte utvecklar sig) men du kan väl se om du kan väcka liv i diskussionen 🙂

      Allt gott!

  16. toffellokstrom skriver:

    Nej, den moderna avarten är varken en liturgi eller en mässa – det är en protestantiserad smet av ickekatolska och t om trosförnekande böner. Gör om gör rätt.

  17. Intressant !! Utveckla gärna lite – vilken är den moderna avarten? Och vilka böner är trosförnekande? Vill gärna forska lite i det där !

  18. Agnes skriver:

    Tuve, Det här är under all kritik. Någon katolik borde säga till honom att detta är totalt olämpligt även om man inte är katolik. Till och med jag tog illa vid mig
    http://regentags.wordpress.com/2014/04/22/christer-pa-apg29-skamms-pa-dig/

    • tuvelofstrom skriver:

      Jag tror nog att en katoliks reaktion kommer ses mer som en bekräftelse än som kritik. Jag tror kritik från någon som dig biter bättre än aldrig så välargumenterad kritik från mig…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s